




Säsongen första tävling blev för Mikael Engman och undertecknad ett maraton i Bryssel. För mig var det min första resa till Belgien och Bryssel medan Engman besökt staden tidigare i samband med besök hos sin syster som bott där under några år.
Under helgen 12-13/4 gick det nya europeiska mästerskapet i långdistanslöpning av stapeln. För första gången var de officiella Europa Mästerskapen i långdistans öppna för både elit och motionärer. Arrangören gick i sin marknadsföring ut med ”Ett unikt sätt att uppleva ett toppsportevenemang som insider. Förutom de mytomspunna 42.195 km får halvmaran och 10 km egna EM”. Halvmaraton gick på lördagen den 12/4 och maraton samt 10 km på söndagen den 13/4. Starten på helmaran vid slottet i Bryssel kändes högtidlig med kung Philippe på plats. Alla tre lopp hade målgång i Leuven, helmaran start i Bryssel och de övriga start i Leuven. Totalt deltog cirka 28000 löpare, på helmaran 12500, halvmaran 10000 och 10 kilometer sprang ca 5500.
Jag tyckte bansträckningen var fin, loppet väl arrangerat och publik efter vägen som peppade. Bra löparväder, cirka 12◦C-14◦C, lite blåsigt och mest mulet. Regn innan start och några droppar vid halvmarapasseringen. Med andra ord bra förhållanden, dock kallt som sjutton att köa för den inlämnade påsen med överdragskläder. Där har arrangörerna något att förbättra, endera dela ut foliefiltar eller organisera utlämningen bättre. Banan var lite kuperad, inte alls platt som kan tro att det skulle vara i Bryssel med omnejd. Inga branta backa men lite upp och ner samt slakmotor.
Engman hade ungefär samma tid jämfört med loppen i Umeå och Norge som han sprang 2024. Min tid blev, jämfört med 2024 sämre än höstmarorna i Umeå och i Norge, men bättre än de varma marorna i Leiden och i Stockholm.
Förutom att springa hann vi innan loppet (som gick på söndagen) med att besöka Leuven (där målgången var) och sevärdheten Atomium, symbolen för Bryssel, ett 102 meter högt byggnadsverk i rostfritt stål i form av en kristall av järnatomer. På måndag som var hemresedag passade vi på att handla belgisk lokalt tillverkad choklad och titta på Manneken pis, den välkända lilla statyn belägen ett par hundra meter från stora torget och Belgiens stadshus.
/Katarina Rönngren

