Att prova tävla på bana har funnits i tankarna ett par år. Tror det var i samband med 10-mils ultran 2013 tanken dök upp första gången att springa ett kort banlopp. När nu Ellinor Kempe nämnde om en inomhustävling i Bollnäs blev det dags att förverkliga idén. Tävlingen, vilken var inomhus-dm för Hälsingland, pågick lördag 2/1 och söndag 3/1, med ungdoms-, senior- och veteranklasser, dock var antalet deltagare i de flesta klasserna få. En dag fick räcka och vi valde att åka på söndagen.
Började dagen med 800 m i K seniorer där även F 17 sprang i samma heat. Kan i efterhand säga att det var klart jobbigaste distansen. Väldigt tufft att försöka springa snabbare än vad jag brukar och dessutom direkt från start.
Blev därefter ett långt uppehåll som åskådare till bland annat Ellinor Kempes stater på 60 m i K45 och 400 m i K45. Fick också tillfälle att se 87-årige Axel Fearnaeus, Järvsö IF tävla i några grenar, imponerande och inspirerande!
Klockan 14:05 sprang Gunnar Israelsson, Ellinor Kempe och undertecknad 1500 m i M 60 respektive K45 tillsammans med herrar från M 35 till M 70, alltså ett mixat heat där segraren Anders Hallberg, Hemlingby LK varvade övriga minst en gång.
Efter några minuters andhämtning stod jag tillsammans med Zara Lundgren, Nordanstigs IF och Tsega Fseha, Brännans FF på startlinjen inför 3000 m i K seniorer mixat med M seniorer. I detta heat segrade en ung grabb, Desbele Berihu, Högbo GIF på 9.46,03 före Aklilu Habtom, Brännans FF också han under 10minuter. I damklassen vann Zara på personbästa 11.10,75
Kan konstatera att kontrasterna är stora mellan banlopp och ultra. Tyckte också att springa 800 m skilde sig från 1500 m och 3000 m. Däremot tyckte jag 1500 m och 3000 m kändes ganska lika ansträngningsmässigt. Att springa 60 m och 100 m tror jag kräver väldigt mycket snabbhet, styrka och spänst. Såg ut som de tävlande formligen flög fram på dessa distanser!
Det sköna med ultra är att aldrig behöva bli andfådd utan bara mala på, till en början njuta av omgivning och stämning och veta att man får hålla på med något man gillar tills man blir less. Största nackdelen med långa lopp är skaderisken, blåsor, borttappade tånaglar etc. gör ont för stunden men går till skillnad mot t.ex. häl- och vadproblem, snabbt över. Vidare kan det under långlöpning vara svårt att kontinuerligt få i sig tillräckligt med energi och vätska. Ultror kräver också lång återhämtning, även om orken kommer tillbaka relativt snabbt behöver ledband och ligament flera veckors löpvila.
Bantävlingspremiären gav absolut mersmak. Det var riktigt roligt, även om det var jobbigt, att ta i allt man orkar för ett antal varv. Att tävla inomhus har dessutom fördelar med jämn temperatur, ingen vind, sol eller nederbörd som påverkar. Banan var doserad och lättsprungen, bekvämt med varvräknare och man blev inte yr av att springa runt, runt ?
Sammanfattningsvis, en mycket skojig inomhusbanlöpningsdebut, ett väldigt fint arrangemang, duktiga funktionärer, bra inomhushall, trevlig stämning och roligt med blandade åldrar.
Katarina Rönngren